MBMM_yoga

Svenska Marfanföreningen

Boken Må bra med marfan

 

Medicinsk yoga

 

 

På projektets fyra friskvårdsträffar har deltagarna fått prova på två olika pass i Medicinsk yoga. Ledare har varit Karin Olsson som är instruktör i Medicinsk yoga och som har utövat Kundaliniyoga i många år. Hon börjar yogaavsnittet med att berätta om yoga, Medicinsk yoga och meditation. Detta är hennes föredrag i korta drag.

 

Vad är Medicinsk yoga?

Medicins yoga är en terapeutisk yogaform. Det innebär att den är sjukdomsbehandlande och läkande. Syftet är att stimulera kroppens egen läkning.

 

Alla kan göra denna typ av yoga oavsett om man är frisk eller sjuk. Till och med väldigt svaga och sjuka människor kan göra i alla fall vissa av övningarna. Alla kan nämligen göras sittande på stol, man behöver inte sitta som ens skräddare på golvet – det som i yogan kallas lätt meditationsställning.

 

Vetenskapliga studier har gjort vid Karolinska Institutet i Solna på personer med ryggbesvär och på Danderyds sjukhus i Stockholm för personer som haft hjärtinfarkt. De har blivit hjälpta av denna yogaform. Medicinsk yoga är även bra för att lindra migrän, ätstörningar och sömnproblem bland annat.

 

Vad är yoga?

Yogan generellt är 5 000 år gammalt och har sitt ursprung i Indien. Till västvärlden kom den för drygt 100 år sedan.

 

Yogan är inte bara en sofistikerad form av gymnastik utan är till för att träna både kropp och själ. I yoga utför man olika kroppsställningar och rörelser, man tränar olika andningstekniker, man jobbar med ljud (mantran) och man gör meditation.

 

Många tänker på krångliga kroppsställningar när man hör talas om yoga, men så är det inte. Det finns många enkla övningar och ställningar och det viktiga är att alla utför yoga efter sin egen förmåga. Huvudingredienserna är andning, koncentration och kroppsställningar. Koncentrationen ska riktas inåt i en själv. Därför görs yoga oftast med slutna ögon och man tar hjälp av ett mantra för att inte flyga iväg med tankarna åt en massa olika håll.

 

Men samtidigt är yogan en fysisk aktivitet och sådan är bra för alla människor. Den ger starkare hjärta, ökad lungkapacitet, starkare muskler och ett mer stabilt psyke. Den göra att man blir gladare, friskare och mer avspänd. Alla utför yoga så gott man själv kan och man kan gärna försöka håll ut även om det är lite jobbigt, men – kom ihåg – yoga får ALDRIG göra ont. Om det gör det sätter eller lägger man sig ner och väntar till nästa övning.

 

Andning

Andningen är den röda tråden i all yoga. Det är tack vara andningsövningarna som yogan inte bara påverkar kroppen utan även sinnet och hälsan i stort. Man andas både in och ut genom näsan. Det man kallas den yogiska djupandningen är ett av de bästa hjälpmedlen mot stress. Den innebär att man andas med magen och hela bröstkorgen, i stället för bar högt uppe i lungorna. Det går helt enkelt inte att vara stressad och samtidigt andas långa djupa andetag nere i magen så att den blir utvidgad när man andas in och sjunker tillbaka in igen när man andas ut.

 

I Medicins yoga och i Kundaliniyoga andas man både långa djupa nerifrån magen och så kallad eldandning. Det är korts, snabba andetag in och ut genom näsan samtidigt som man pumpar med magen ut och in, ut och in.

 

Ögonen och fokus inåt

Under yopgapasset håller man sina gonen slutna så mycket som möjligt. För att hjälpa till att hålla sin koncentration in i sig själv tar man hjälp av något som kallas för tredje ögat. Man försöker hålla sitt fokus i en tänkt punkt mitt mellan ögonbrynen uppe i pannan. Att titta in mot den punkten bakom sina slutna ögonlock och att hålla sitt fokus här är en koncentrationsteknik som ska skapa avspänning i både kropp och sinne.

 

Hur man sitter

Det allra viktigaste är att sitta så bekvämt som möjligt med rak rygg och rak nacke. Nacken blir rakast om man håller hakan lite lätt indragen. Om man sitter bäst och bekvämast på en vanlig stol så gör man det under hela det Medicinska yogapasset. Den som klarar av kan sitta på en yogamadrass eller en filt på golvet i lätt meditationsställning (som en skräddare med benen i kors). Det blir lättare att hålla ryggen rak och komma ner lite mer med knäna om man lägger en kudde under rumpan.

 

Tummen mot pekfingret

I vilan mellan alla övningarna, och även under vissa övningar, sitter man med händer och fingrarna i det som kallas Guan Mudra. Man har då handflatorna vända uppåt och trycker tumspetsen lätt mot pekfingerspetsen. Enligt gammal yogiska tradition ska det förstärka förmågan att lyssna på sig själv, inne i sin egen kropp.

 

Mantra

Ett mantra är ett upprepande av samma ord som ofta är enstaviga och en smula tjatiga. I Medicinsk yoga och Kundaliniyoga görs mantrat ofta tyst inne i sitt eget huvud eller ibland högt. Mantrat ska hjälpa till så att sinnet inte får någon stimulans utan man koncentrerar sig på yogan istället för en massa annat vanligt vardagsaktigt. Hindra en från att ”småprata” med sig själv. Meningen är att tankarna ska avta. Mantrat hjälper till att håller koncentrationen.

 

I Medicinsk yoga och Kundaliniyoga är det mantra som man använder i alla pass Sat Nam som man tänker tyst för sig själv gång på gång. Man tänker Sat när man andas in och Nam när man andas ut. På detta sätt ska man samla fokus och bli uppmärksam på hur kropp och själ reagerar under övningarna.

 

Rotlås

Efter varje övning g ör man ett så kallat rotlås. Det går till så att man kniper ihop musklerna i bäckenbotten, urinvägstrakten och avsluta med att dra naveln in mot ryggraden och håller alla tre ”skipningarna” under några sekunder. Detta stärker bäckenbotten och yogiskt sägs det stärka energin i kroppen.

 

Man ska inte göra eldandning och rotlås vid mens eller om man är gravid.

 

Regelbundet

För att känna resultat ska yoga allra helst göras varje dag. Det räcker med en liten stund. Om man inte kan få till det ska man i alla fall yoga regelbundet, någon eller några gånger i veckan.

 

Antingen går man iväg till en yogagrupp eller så yogar man själv hemma till exempel med hjälp av CD. Sådana med Medicinsk yoga kan köpas från

www.medicinskyogashop.se